Kort historik om Hannover

Vid floden Leines södra strand, invid ett vadställe, grundades staden Hannover under medeltiden. Staden omnämns för första gången i skriftliga källor år 1150 men utgrävningar har visat att platsen var bebyggd långt tidigare.

Henrik Lejonet, den saxiske hertigen, lät befästa Hannover år 1180. Nio år senare belägrade Henrik VI staden, men lyckades inte inta den. Då Henrik Lejonet dog delades hans arvrike mellan hans tre söner. En av sönerna, Otto, valdes dock till tysk-romersk kejsare varför hans intressen för faderns rike minskade. En av de andra sönerna, Henrik, överlevde sina bröder och blev ensam herre till arvet.

En åtta meter hög stadsmur med 34 torn och tre portar beskyddade från år 1350 staden. Också landsbygden runt omkring skyddades i viss mån av befästningsverk. Hannover blev en allt viktigare handelsstad och anslöt sig år 1386 till Hansan. Handeln var viktig och fram till reformationen år 1533 dominerades staden politiskt av köpmannaskrået. Ett par av de främsta köpmansfamiljerna styrde staden och få andra skrån tilläts politiskt inflytande.

Under en lång tid skedde det inte mycket i Hannover. Det var först under det Trettioåriga kriget som staden fick ett uppsving när hertigen beslöt sig för att bo inne i staden. Han hade bott i ett av sina slott utanför stadsmuren men sökte tryggheten innanför den och utsåg Hannover till residensstad. Staden började i och med detta att byggas ut för att kunna härbärgera hertigens anställda.

Mellan åren 1714 och 1837 var Hannover i union med Storbritannien, vilket präglat stadens historia. Unionen ledde till konflikter med bland annat Frankrike som endast kunde komma åt de brittiska öarna genom Hannover och staden besattes därför bland annat av fransmännen. Jean Baptiste Bernadotte kom att bli dess franske guvernör. År 1866, efter det Preussisk-österrikiska kriget, införlivades Hannover och blev en provins i Preussen. Detta rike omformades år 1871 och Tyskland bildades.

Nazister tog över stadens ledning år 1937, vilket ledde till att judar och oliktänkande förföljdes. 484 polska judar utvisades år 1938 och stadens synagoga brändes ned. Under september år 1941 och framåt samlades de kvarvarande judiska familjerna i ett ghetto och 2400 personer deporterades. På grund av sina omfattande krigsindustrier bombades Hannover av de allierade bombflygen och över 90 % av staden förstördes. En av få äldre byggnader som står kvar är det Gamla Rådhuset från år 1410.

Efter andra världskriget skapades en kommunal författning enligt brittisk modell och staden byggdes åter upp samt ett vida känt väg- och gatunät byggdes. Idag är Hannover en ledande mäss-stad.

Skriv en kommentar